eftertanke

två skott hat från en mun som ett vapen

som en lönnmördare, som gör det för att han tycker det är kul

 

två förödande slag i det krig somm nyss tatt fart

jag försvinner, jag är färdig här*

 

två blodröda rosor, och en rosa, på min kista

vinden blåser bort dem. utom en

världen jag känner, försvinner

 

i solnedgången.

 

vemod.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0